Stadens Gröna sida – flyttar!

All forskning som jag bedriver som berör staden Göteborg kommer inom kort att flytta in på ”Göteborgs historia” som skall utvecklas med fler undersidor kring forskning och efterhand också artiklar. Det skall bli enklare att hitta texter samlade på en hemsida.

Annonser

Sandsjöbackas naturreservat blir större

För en knapp månad sedan kunde jag berätta att Änggårdsbergens naturreservat skulle utökas, nu skall även Sandsjöbackas naturreservat bli större, följande finns att läsa på Länsstyrelsen Västra Götalands läns hemsida:

”Länsstyrelsen i Västra Götaland har beslutat att skydda ett 85 hektar stort skogsområde i Göteborgs kommun öster om Billdal som naturreservat. Det nya naturreservatet Tråkärrsslätt består av två olika delområden med höga natur- och rekreationsvärden.

Beslutet innebär bland annat att områdets löv- och barrskogar ska få utvecklas fritt utan inverkan av skogsbruk eller exploatering.

Det norra delområdet ligger i direkt anslutning till Sandsjöbacka naturreservat och kan lätt nås från dalgången vid Årekärr, där det idag finns en parkeringsplats med informationstavla. Härifrån utgår också en lättvandrad rid- och promenadväg genom området. Området domineras av ekskog och lövblandade barrskogar och i de öppna gräsmarkerna betar hästar.

Strax öster om p-platsen passerar även den väl frekventerade Sandsjöbackaleden för den som vill ge sig ut på en liten längre tur. Vandrar man söderut på leden når man det södra delområdet av reservatet, som har en vildare karaktär och är mycket kuperat. I de västra delarna av området dominerar ekskog men längre österut tar barrskogen över.

En spännande detalj i det södra delområdet är det gränsmärke längs områdets södra gräns som innan freden i Brömsebro 1645 markerade gränsen mellan Sverige och Danmark. Gränsmärket är idag klassat som fornminne.

Det nya reservatsbeslutet innebär även att delar av det befintliga naturreservatet Sandsjöbacka upphävs och i stället får skärpta föreskrifter.

Änggårdens naturreservat utökas

Ytterligare 35 hektar av Änggårdsbergen skall nu bli naturreservat, skriver nättidningen GöteborgDirekt.se. Efter utökningen blir reservatet 355 hektar stort. På hemsidan för Länsstyrelsen Västra Götalands län skriver man följande:

”Arbetet att skydda ytterligare naturmark intill det befintliga naturreservatet har gjorts i samarbete med Göteborgs Stad. En omvandling av Högsbo industriområde till bostadsområde planeras och i samband med detta så har Länsstyrelsen och kommunen kommit överens om att naturområdet, som ägs av Göteborgs Stad, mellan industriområdet och naturreservatet ska skyddas. Gränserna för det befintliga naturreservatet har samtidigt setts över så att de områden som är inhägnade skjutbanor upphävs ur naturreservatet.

– Det är viktigt för folkhälsa, rekreation och inte minst för skolor och förskolor att vi säkerställer grönområden när Göteborg växer, säger Jennifer Hood, biolog på Länsstyrelsen i Västra Götaland. Naturreservatet Änggårdsbergen, tillsammans med Botaniska trädgården och Slottsskogen, är en fantastisk tillgång för göteborgarna. Ett så stort och centralt beläget naturområde är ju som en grön oas mitt i staden.

Området som nu läggs till naturreservatet är kuperat och brant på många håll. Här växer hällmarkstallskog med naturvårdsintressanta inslag som ädellövskog, bäckraviner, rasbranter, småvatten, döda träd och grova lövträd. Efter utökningen är nu naturreservatet Änggårdsbergen cirka 355 hektar stort.

Länsstyrelsen kommer inom kort även att påbörja en översyn av hela Änggårdsbergen.”

Tremilaparken

Känner du till Tremilaparken? Troligen inte då det är ett ganska nytt begrepp som nu fått sin egen hemsida. Mer bekant är kanske Slottsskogen, Änggårdsbergen och Sandsjöbacka. Tremilaparken är det nya samlingsnamnet för dessa tre områden som bildar ett nästan sammanhängande grönområde mellan Kungsbacka och Göteborg.

Den nya hemsidan hittar du via denna länk: www.tremilaparken.se

Large Parks in Large Cities

I fredags avslutades den stora konferensen Large Parks in Large Cities i Stockholm, arrangerad av WWF. Det var representanter för 27 länder närvarande och jag hade möjlighet att ge en 20 minuters presentation kring framväxten av gröna kilar i Göteborg i ett historiskt perspektiv. De ”gröna kilarna” behandlades av flera tidigare talare som ett nytt begrepp, men jag kunde ”chocka” den församlade publiken med att berätta att det faktiskt använts sedan åtminstone 1911.

Riktigt givande var att åter få träffa Peter Clark och utbyta idéer kring hur man kan skriva stadshistoria utifrån alternativa perspektiv, så som att se hur grönskan har betydelse för staden.

Mer om de resultat jag presenterade vid mötet kommer under den närmaste tiden att publiceras här på ”Stadens Gröna Sida”.

The Green Part of Town

Under början av september kommer Large Parks in Large Cities att hållas i Stockholm. Idag fick jag besked att min presentation och paper ”The Green Part of Town” kommer att få vara med. Det var en mycket glädjande nyhet som gör det möjligt att presentera de två gröna kilarna – Delsjöområdet och Änggårdsbergen – för en internationell forskargrupp.

Den gröna sidan – är det en del av staden?

Läs denna debatt artikel i GP från den 31 mars 2013 om hur parkerna offras när staden skall expandera. Det är

Göran Bengtsson, professor i ekologi vid Lunds universitet som skriver denna läsvärda artikel:

”Ändå är det som om tätortens planerare drivs av övertygelsen att en modern stad är hus, stensatta torg och trånga gränder, en marknadsplats där även ståplatsen vid fontänen är avgiftsbelagd. Denna närmast förhistoriska föreställning bottnar i bristande kunskap om och ovilja att se stadskulturen i ett modernt hållbarhetsperspektiv.”

I ett historiskt perspektiv är det intressant att reflektera över hur träd och grönska har passat in eller inte passat in i staden. Under 1800-talet fälldes alla de träd som tidigare hade kantat kanalerna i Göteborgs centrum. Det betraktades inte som en stad om det fanns träd utmed gatorna! Den grönplan som Göteborg idag har lyfter fram grönområdenas betydelse, men samtidigt expanderar staden – går detta att kombinera? Givetvis, det har skickliga planerare lyckats med många gånger tidigare i städernas mångtusenåriga historia!

– mer än gator och torg!